Nu är det taget. Det andra steget. I måndags talade jag om att jag säger upp mig, igår lämnade jag in ett papper med en underskrift som bekräftade det. Framtiden kan lösa sig under dagen. Eller så låter lösningen vänta på sig. Jag har tre månader på mig. Igår när jag klev av tunnelbanan i Kista centrum och gick igenom Kista galleria kände jag ett bubbel i mig. Lättnad och glädje och tillförsikt. Det här var rätt beslut. Det löser sig när det löser sig.
Ibland måste man trassla till det för att det ska bli riktigt bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar