vardag

Lasermannen, Johnny, Lilla arga, Skinnmannen och Pastorn. Fem av femtiotalet udda figurer i korridorerna och landskapen där jag spenderar mina dagar. Lasermannen har stenkoll över alla lagrade filer, rumsnummer och allt annat som kan lagras i listor. Han är mannen med en aldrig sinande källa av frågor och petnogigheter. Antagligen har han tillgång till allas konton, och registrerar hur välordnade foldrar vi har och en dag kommer han ställa sig upp på ett avdelningsmöte, peka mot mig med hela handen och avslöja mig som den slarver jag är. Avslöja att jag har oreda bland filerna, att jag har tio olika att-göra-listor, vissa till och med på post-it lappar. Han kommer ange mig, och Lilla Arga kommer utbrista ett ”Äntligen!” och Pastorn kommer sluta att vända sig mot mig när han pratar. Kanske skulle han sluta hälsa på mig, som han gör mot andra som inte faller honom i smaken. När ryktet går, kommer Skinnmannen dyka upp vid godtycklig kaffeautomat och stirra på mig. Och jag kommer vara mer osäker än någonsin vad hans antydande till leende egentligen betyder. Kan vara en vänlig gest, ett hån, eller en flört. Han kommer stå vid automaten och flina i sina gröna armébyxor, sina birckenstocks, grå tjocka strumpor, och den självklara skinnvästen.

När Lasermannen pekat ut mig, kommer Johnny komma förbi med sin skallrande serveringsvagn i plåt och se till att ta tillvara på min kaffekopp. Sen kommer jag finna mig själv, utelåst, utanför, fri.

Därinne kan de sedan pusta ut. Fylla på sina kaffemuggar, hälsa tvunget mot varandra och gå tillbaka till sina skärmar. Avskärmade.

Det som händer sedan. Pastorn hittar någon ny att motverka. Han har svårt för de som är för osäkra. Men också de som är mer kompetenta än honom i det som han anser sig kunna. Han kommer att ignorera fler och hoppas att det rasslar till i avskedsansökanshögen. En efter en, tills det bara är de kvar, som sällar sig i ledet.
Skinnmannen finns inte ens med på listan över personer som han vet jobbar där. Trots att de har varit där lika länge. Skinnmannen göre sig icke besvär hos pastorn.

walk across the room like naomi campbell

Minusgrader men vår i luften. Sol värmer tak, tak smälter snö, snö kasar ner från plåt och tegel mot upptinande människor som rör sig snabbt från vintern, mot våren.